frei..

fredag var det idag ja..märks dock ej hos mig. jobb som gäller imorgon igen och ibland undrar jag vad det är jag håller på med. denna ständiga ångest och press. det går i en bergodalbana och senaste 2 veckorna så har allt varit riktigt down. ingenting går som jag vill och livet känns alltför ofta piss. hade modet uppe ett par dagar då jag kunde skymta en förändring i mitt liv.. men även den försvann idag. jag gillar iaf att skriva av mig, det är skönt att få ur sig allt man tänker. ibland är jag sugen på att bryta upp från allt här hemma och ge mig iväg långt långt bort härifrån. men blir saker o ting bättre då? ska man satsa på det man har kvar här eller ska man skita i allt och gå vidare? den frågan ställer jag mig säkert 10 ggr om dagen. jag tänker ständigt. jag är ständigt i en helt annan värld mot var alla andra befinner sig. jag försöker fråga mig själv vad som gör mig lycklig.. men kan inte riktigt komma på ngt bra svar. vad jag brinner för? ingenting. varför blir jag alltid sån här när hösten kommer? så fort solen är borta så är det precis som att jag försvinner in i en dimma också. små små saker blir lätt till stora saker när det är tufft. denna veckan har varit påfrestande, och värre kommer det att bli. jag vet att det bara är jag som kan ändra på mitt liv, men jag har ingen aning om vad som ska komma in i mitt liv istället för att det ska bli bättre. jag har ingen aning om vad som är dåligt i mitt liv, förutom en sak. en sak som jag ändå tycker har utvecklats och blivit bättre sen semestern tog slut. men är det tillräckligt bra? folk säger att man ska sluta klaga och vara glad för det man har. jag är glad för det jag har men det känns som att varje dag så händer det något som gör att man blir mindre och mindre glad med tiden. jag är definitivt i en uppförsbacke nu. motgångar möter jag flera gånger dagligen och idag är väl egentligen första dagen som jag efter jobbet inte har gjort någonting. jag har inte lyft ett finger. maten var klar när jag kom hem, så jag åt lite, men sen lät jag allt bara stå. jag har verkligen inte gjort ett skit. det var ett par månader sen sen det var så. men nu är jag nere i samma skit igen. det är vid såna tillfällen som man tänker. man vrider och vänder på allt och eftersom allt är som det är så går mina tankar bara runt, runt, runt i en stor cirkel. jag vill komma ut från den onda cirkeln. ge mig lite medvind för guds skull.

Kommentarer
Postat av: anna

Jill anita, uppryckning!!!

2009-09-07 @ 17:13:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback